Jag ler när jag sitter ensam
skrattar åt allt du säger
roligt som tråkigt
som en idiot

Jag snubblar och glömmer
blir klumpigare än förr
rodnar och skäms
inte likt mig

Jag börjar fnittrar när jag pratar
Blir flamsig och pratar för fort
de tycker jag svammlar
en kärlekskrank clown

Jag snubblar och ramlar
tramsar och fnittrar
rodnar och svamlar
- Älskling du gör mig så löjlig

Mina läppar
tryckta mot din panna
du är varm
då jag alltid fryser

Ditt leende
instämplat i mina tankar
jag älskar
hur du skrattar

Våra fingrar
ihopslingrade om varandra
handsvett
och pirr i magen

Du får mig att längta tillbaka
såfort jag stängt din dörr
viljan att vända om
såfort bilen lämnat avfarten
Du får mig att skrämmas av tanken
- att du är för bra för mig

Jag följer dig med blicken
du letar tumvantar i fickan
låt mig värma dina fingrar
såsom du värmer mig
inuti

Du kastar höstlöv över huvudet
ler och dansar i gråskaleväder
Jag facineras
Jag beundrar
ty dina vädermatchande ögon
trollbinder mig
förstelnar mig

Vinden leker lekar med ditt hår
molntårar fälls över oss
vattendiamanter
som strass på din kappa
Du bländar mig
förstummar mig

Låt mig värma dina fingrar
så som du värmer mig

Jag tassar på tå
väntar
lyssnar
hela kroppen på helspänn

jag inväntar ett ljud
ett pip
en vibration
ty du får mig att vibrera av nervositet

jag väntar på ett svar
rodnar
stampar
biter av mina nyfilade naglar

Jag tassar på tå
runt min telefon
väntar på bekräftelse
Tyck om mig
snälla tyck om mig
så som jag tycker om dig

Du kan kalla mig hjälte
jag har muskler
jag är dramatisk
dock är jag för konflikträdd
för att rädda

Kalla mig din älskare
jag klöser din rygg
klär upp mig för dig
förmågan att älska är
det enda jag saknar

Eller, kalla mig för poeten
ord flödar som vatten
svallande känslor i teckenform
ty jag är för blyg att tala om
känslorna på riktigt

Vi är alla fasader
en skugga av våra ansiktsmasker
och kanske är det ändå så
att det är utsidan som räknas

Smekningar
är vår dans
vi gör piruetter
i lakanen

Hjärtslagen
blir vår musik
vi skapar poesi
under täcket

Djupa andetag
lungorna fylls med morgonluft
för att sedan blåsas ut
som ånga ur munnen

Förändringar
Känslan av att bli tre meter längre
stolt och rakryggad
samtidigt krymper jag ner i skorna
rädd och osäker

Som att bära ett nytt ansikte
Är jag samma person?
densamme för dig?

Snälla stå framför mig
skydda mig mot vassa ord och knutna nävar
Stå bakom mig
ta emot mig då jag handlöst faller
Stå bredvid mig
och håll min hand då kliven fram blir för svåra att gå

Smek min kind om natten
och berätta
att i dina ögon är jag perfekt

Jag följer dig till dörren
noggrant räknar jag varje steg du tar
- idag var det nio, ett steg längre än vanligt

Jag måste klämma in naglarna hårt i handflatorna för inte tappa fattningen
ty ditt bakhuvud gör mig alltid så svag

För var sko du drar på blir luften allt tjockare, tyngre
- andnöd och panik
Du tar på dig jackan, ovetandes om att jag dör lite för var knapp du knäpper

En kyss farväl
den sista för ikväll
- ser du inte hur jag lider?

Jag vill kväva dig i mina armar
slita ut ditt hjärta för att skriva in mina initialer
- älskling, jag skulle kunna såga av dina ben bara för att slippa se dig gå igen

Ändå står jag kvar
låter dig le mot mig innan du stänger dörren bakom dig

Jag hör hur du visslar
det välkända ekande ljudet som tyder på att allt är bra, vi är bra
Den slutliga bekräftelsen som får mig att kunna andas igen.

Med mina sargade handflator tryckta mot dörren,
ståendes lätt på tå,
följer jag dig leendes med blicken genom titthålet
- det har jag alltid gjort

Med lika trevande steg som när ett barn just lärt sig gå
sätter jag mig ljudlöst ner i soffan
för att sedan räkna timmarna tills vi kommer att ses igen.

Solen håller på att gå upp
tidig måndag
06:46
Höstluften klöser mig i halsen

likt en halstablett som börjar värka
svalt och skönt
känslan av istappar i svalget.

Jag stressar
nervositeten kittlar långt in i magen
fjärilar sägs det
äcklad

En grå rosthög på parkeringen
min skrothäst
skrapar bort frost på rutan
- 1 grad

ratten trollar bort känseln från fingertopparna
uttorkad hals, skakiga knän
och likt knivar skär fjärilarnas små vingar upp mitt inre

Jag kör för fort på isiga vägar
plattan i botten
utan att inte riktigt veta vart jag ska
150 km/h
likt hjärtat som pumpar så jag får svårt att koncentrera mig

Blir guidad genom stans labyrinter
över en bro

in bland sorgsna betonglådor
drar handbromsen, nyckeln åt vänster
pulsen slår mig medvetslös
går framåt som i trans
trots att jag vill springa iväg innan jag blir upptäckt

En blick
smilgropar i vänster kind
nervöst tramp i gruset

jag i ditt våld nu…

 

 

 

Spruckna läppar
tryckta mot vinterblek hy
fingertoppar
ritar cirklar på mitt bröst
smek mitt yttre
kittla mitt inre
krossa mitt tunna skal

Fuktiga andetag
lätta viskningar mot min hals
en tungspets
måla min kropp med ditt saliv
omfamna mig
vidrör min själ
jag är blottad för dig
handfallen för dig
gör vad du vill
ty jag är fast för dig